Drömbokhandeln – Laurence Cossé
Ivan (som även kallas ”Van”) – mångsysslare, vagabond och erfaren bokhandlare – har till slut hamnat på skidorten Méribel, där han innehar en anställning som expedit och bokansvarig i en liten bok- och pappershandel. Där har han försökt göra verklighet av sin dröm om en bokhandel med goda romaner och hans initiativ uppskattas av en liten skara besökare, men hans chef upptäcker att försäljningen sjunker: på en liten semesterort söker folk i allmänhet efter annan läsning en den som Ivan vill erbjuda och Ivan förlorar det förtroende han haft i flera års tid. Dock finner han en själsfrände i Francesca, som har besökt bokhandeln några gånger och sett hur Ivans idéer går stick i stäv med hans chefs. Även hon när en dröm om en bokhandel med bara kvalitetslitteratur. Hon har startkapitalet och vet vad bokhandeln ska heta – nu fattas bara bokhandlaren: Ivan! På mindre än en vecka hinner Ivan och Francesca rita upp ramverket för sin bokhandel: Au Bon Roman ska öppnas i Paris och ska saluföra alla de romaner som ingen talar om och sortimentet utses av åtta hemliga lektörer, alla verksamma som författare.
Efter intensiva förberedelser slår Au Bon Roman upp portarna – och blir en succé! Men alla är inte glada. En del av de författare och förlag som inte ingår i Au Bon Romans sortiment blir vansinnigt provocerade – trots att specialbokhandlar med nischade sortiment inte är något nytt under solen – och snart angrips bokhandeln anonymt på internet och i dags-, kvälls- och veckopress. Angreppen eskalerar dessutom och kulminerar i hot, sabotage och potentiellt dödliga angrepp mot fyra av urvalskommitténs medlemmar.
Drömbokhandeln inleds med de tre allvarligaste angreppen mot kommittémedlemmar och utgörs därefter till större delen av det samtal som äger rum mellan Ivan, Francesca och Heffner, utredare vid polisen. Cossé växlar mellan olika tids- och berättarperspektiv: en episod återberättas, en annan får läsaren uppleva i nutid; vissa saker berättas av Van eller Francesca, andra av den berättarröst som då och då skymtar i berättelsen (och får sin förklaring i slutet, även om jag hade mina aningar ganska länge). I mitt tycke ett kreativt grepp som förstärker berättelsens liv och spänning.
Jag brukar försöka låta bli att ha alltför stora förväntningar på saker – man landar mjukare då – men när jag fick höra talas om Drömbokhandeln kunde jag inte låta bli: en bok om två bibliofiler och en bokhandel med goda romaner som affärsidé – kan man som bokbloggare, bibliofil etc. förhålla sig neutral till något sådant? Nej. Mina förväntningar var således skyhöga. När boken blev försenad stillade jag min nyfikenhet något med recensioner av amerikanska bokbloggare, varav vissa var svalt inställda – det var det icke-linjära upplägget som vållade bryderier – vilket inledningvis väckte en oro i mig som dock visade sig vara obefogad. Boken är helt enkelt underbar! De bibliofila karaktärerna ger en känsla av samhörighet, idén om en mysig bokhandel med goda romaner är inspirerande och intrigen är spännande. När slutet närmade sig uppstod en känsla av vemod: å ena sidan ville jag veta hur romanen slutade, å andra sidan ville jag att Drömbokhandeln aldrig skulle ta slut.
Jag har även recenserat Drömbokhandeln på LitteraturMagazinet.
2012-07-30 kl. 10:53
[...] bästa bok är, utan tvekan men med risk att låta tjatig, Drömbokhandeln av Laurence Cossé, tätt följd av Stål av Silvia Avallone. Dessa böcker har blivit måttstocken [...]
2012-08-27 kl. 17:58
[...] Drömbokhandeln av Laurence Cossé och Stål av Silvia Avallone var två riktigt bra, mysiga och spännande (och stundvis lite hemska) läsupplevelser och jag kan avundas den som ännu inte har läst någon av dem. Även 3096 dagar (Natascha Kampusch), som jag nästan sträckläste över nyårshelgen, kan jag sakna. Rosens röst av Serdar Özkan är en annan bok jag önskar att jag ännu inte läst, men den befinner sig i stället i den andra änden av skalan: den stal tid som jag hade kunnat lägga på något roligare. [...]
2012-09-09 kl. 12:32
Hej, en uppgift saknas.
Översättare: Marianne Öjerskog
Laurence Cossé har skrivit Au Bon Roman på franska.
Den svenska översättaren har skrivit Drömbokhandeln på svenska.
Upphovsmannen/kvinnan till texten bör nämnas i samband med recension av verket.
Hälsningar, Marianne Ö.
2012-09-13 kl. 08:00
[...] det lilla bokförlaget Sekwa många bokbloggare, bibliofiler med flera mycket glada när de gav ut Drömbokhandeln av Laurence Cossé. Redan då hörde jag skvaller om ”en bok om en bibliotekarie” [...]
2013-04-21 kl. 20:08
[...] sig; Stål är Silvia Avallones alldeles strålande debut som jag slukade uppkrupen i soffhörnet; Drömbokhandeln (Laurence Cossé) var så bra att jag recenserade den två gånger och så har vi såklart Stalins [...]
2013-05-11 kl. 23:46
[...] året var 1999 och jag var 15 år – och dit vill jag tillbaka, särskilt när jag läser Drömbokhandeln (Laurence Cossé) eller Vi ses på Place de la Sorbonne (Justine Lévy). Jag vill sitta hela dagen [...]