LÄSNING

Som vuxen har man ofta en ganska vag uppfattning om hur man egentligen lärde sig läsa. Man minns tragglande med bokstäver, och kanske känslan när man för första gången ”såg” ett skrivet ord och direkt förstod vad det betydde – men hur gick det till egentligen?

Som förälder till barn som läser kanske man inte heller riktigt hängde med, det gick väldigt fort där ett tag, från bokstäverna i det egna namnet till någon skylt på stan som barnet plötsligt läste högt, till att hen satt uppkrupen i soffan med näsan i en bok. Andra föräldrar vittnar om stora svårigheter, frustration, tårar och utbrott, tills det en dag plötsligt bara sitter.

Nästan alla barn lär sig läsa till slut, men vägen dit ser alltid lite olika ut. Alla föds med olika förutsättningar vad gäller språk, och motivation, arv och pedagogik är så klart också faktorer som spelar in.

Läsandets stadier

Precis som små barn leker affär eller leker att de lagar mat åker tåg, leker också barn att de leker. Ofta ser man små barn bläddrandes i en bok och högljutt ”läsa” texten eller bilderna. Den första kontakten med böcker sker alltså genom imitation av de vuxnas vardag. Barnen har lärt sig att det är något man gör när man är människa. Ser barnet aldrig sina föräldrar eller andra vuxna läsa, eller blir själv läst för, tar den här utvecklingen så klart längre tid.

Nånstans mellan tre och fem års ålder börjar barnet intressera sig för själva bokstäverna. Det är kul att titta i texten samtidigt som mamma eller pappa läser och försöka förstå hur bokstäverna och språket hänger samman. I den här åldern kanske man har lärt sig bokstäverna i sitt eget namn och skriver det överallt. Även skyltar ute på stan med de ”egna” bokstäverna blir mycket intressanta.

I sex- sjuårsåldern inser barnet att bokstäverna är symboler för ljud. Det är denna koppling barnet gör mellan de fonetiska ljuden hos bokstäverna och hur de hänger samman och bilda ord som kallas för att ”knäcka koden” till läsandet. Oftast är det de stora bokstäverna barnet lär sig först. Barnet börjar kunna stava och ljuda sig genom ord och text, och när man har kommit så långt är det bara en fråga om att läsa så mycket man bara kan. I åtta- nioårsåldern har de flesta barn lärt sig läsa och skriva och även att använda de små bokstäverna.

Motivation till läsning

I början är det upptäckarglädjen och känslan av att ha erövrat en ny kunskap som sporrar barnens läsning, men när barnet lärt sig läsa och skriva behövs ofta annan motivation. För att barnet ska lära sig språkets nyanser krävs att det får förståelse för texters funktion, hur man kan använda språket för att kommunicera med andra med text, hur man formulerar sina tankar med text.

Det gäller att hitta texter som intresserar barnet och får det att vilja läsa. Att tidigt dela in litteratur i ”bra” och ”dåligt” gör inte barnet till en bättre läsare. Vill barnet läsa på surfplattan ska det få göra det, mediet är underordnat underhållet. Med ny teknik är det lättare än någonsin att få tillgång till böcker och tidningar och föräldrarnas uppgift är att leda barnet till läsning, vilken läsning som helst.

Pojkar och deras läsning är ofta ett kapitel för sig. Man stöter ibland på uppfattningen att läsning inte är något för pojkar, att de bara vill läsa ”dålig” litteratur, inte är lämpade för att läsa osv. En ingående studie av pojkar och läsning görs i Kåkå Olsens masteruppsats i biblioteksvetenskap, som vi varmt rekommenderar.

© Spetsig.se - Alla rättigheter reserverade. | Design av TEMPLATED.