Lolita – Vladimir Nabokov
2011-08-15 kl. 14:23 i Böcker, Recensioner
Efter ett ofullbordat förhållande med den jämnåriga Annabel, som något senare dör, kan Humbert Humbert, ca. 13 år gammal vid mötet med Annabel, inte leda bort sina tankar från en viss typ av småflickor – nymfetter: flickor mellan nio och fjorton år gamla och nymfiska snarare än mänskliga, enligt hans beskrivning. Jämnåriga kvinnor vill han helst inte ha att göra med alls; sin första fru omtalar han som en ”besjälad könsattrapp” och äktenskapets syfte var främst hjälpa honom att hålla sina begär ”under uppsikt”. Hon rymmer senare med en taxichaufför och efter en tid på vilohem söker Humbert efter en fridfull plats där han kan fokusera på sitt författarskap. Han blir inneboende hos änkan Charlotte Haze – som har en tolvårig dotter: Dolores. Dolly. Lolita. Det har gått 25 år sedan mötet med Annabel och Humberts tankar upptas nu alltmer av funderingar kring hur han ska komma åt Lolita och röja Charlotte (som han har gift sig med enkom för att komma närmare Lolita) ur vägen. Det senare ordnas genom ett ödets nyck och Humbert kidnappar Lolita och ger sig ut på en bilresa utan mål, kors och tvärs genom hela USA. I två år reser de runt, tills Lolita en dag tröttnar och kräver att de nu ska resa på hennes villkor – och senare lyckas rymma med hjälp av en bekantskap från orten där hon bodde med sin mor. Humbert Humbert ägnar sedan ytterligare tre år åt att irra omkring i sitt sökande efter Lolita. När hon återfinns är hon 17 år, gift och väntar barn och vägrar följa med honom, men avslöjar vem som hjälpte henne att rymma, varpå Humbert ger sig av för att mörda denne medhjälpare. Det framgår mer eller mindre från början att Humbert Humbert är en sjuk människa; arrogant, egoistisk, narcissistisk – jag känner ingen sympati eller empati för honom överhuvudtaget, bara avsmak och vrede. Hans pedofila böjelser är uppenbara redan tidigt liksom det faktum att han är helt oförmögen att ha normala, funktionella relationer med vuxna kvinnor; han drabbas av och till av sammanbrott och vansinne och under irrfärderna med Lolita förlorar han sig alldeles i nojor och förföljelsemani. Boken erbjuder ett fönster in i pedofilens sinne: Humbert är verkligen förälskad i Lolita, höjer henne till skyarna och tolkar hennes barnsliga beteende som sexuella inviter och oroar sig för omgivningens fördömande; endast korta stunder förstår han att det han gör verkligen är fel. Först i slutet inser han att han har förstört Lolitas barndom och, efter mordet på hennes medhjälpare, ”brutit mot alla mänsklighetens lagar”. Vladimir Nabokov är känd för sin språkskicklighet och Lolita är full av ordlekar och språktrolleri; sannolikt krävs en omläsning för att upptäcka och förstå allihop.
