..:: Spetsig.se – en bokblogg ::..

Jag konstaterade nyss att jag den senaste veckan har twittrat i snitt två gånger om dagen, läst mindre än en halv bok (Vi ses på Place de la Sorbonne av Justine Lévy) – ej medräknat den litteratur som ingår i min uppsats – och i största allmänhet varit frånvarande. Hoppsan. Detta beror alltså på att jag som sagt skriver masteruppsats för tillfället (och varvar detta med att jobba på två olika jobb).

Uppsatsen är en diskursanalys av litteraturutredningen, Läsandets kultur (SOU 2012:65), och den diskussion som följde i media efter dess offentliggörande och jag vill, med hjälp av Carol Lee Bacchis WPR-analys, undersöka utredningens och den offentliga debattens syn på pojkars och mäns läsning. Oerhört intressant om jag får säga det själv.

Jag började läsa Nina Hemmingssons nya album Det är svårt att vara Elvis i Uppsala i onsdags och bortsett från ett kapitel i en bok jag ska ha till min uppsats i vår, är det den enda bok jag läst mer än inledningskapitlet i sedan i början av november. Jag lider både av lässvacka och svårtartad motivationsförsvagning i största allmänhet – utöver det att jag den senaste tiden har drabbats av både det ena och det andra.

I mitten av november drabbades jag av en infektion i en tand och var tvungen att genomgå en akut rotfyllning. En sådan görs normalt i två steg fördelat på två sittningar, men efter min tredje sittning var vi fortfarande kvar på steg ett eftersom tandjäveln är ”komplicerad”.

Mellan andra och tredje sittningen passade jag på att bli rejält sjuk och efter att jag blivit frisk (eller i alla fall kunde andas någotsånär genom näsan) och suttit igenom min tredje omgång av segdragen rotfyllning – och bokat in en ny tid för fortsatt rotfyllning i slutet av december – passade även Rex på att bli sjuk. Inget allvarligt och han är på bättringsvägen, men det är aldrig roligt med sjuk hund (eller veterinärräkningen som följer därpå).

Den fjärde omgången i tandläkarstolen fick dessutom tidigareläggas eftersom jag i tisdags kväll drabbades av vad som verkar ha varit ytterligare en akut infektion. Fick akuttid först på onsdag kväll och levde på Treo fram tills dess. Tanden öppnades för fjärde gången, rensades och fylldes på nytt – och så en tiodagarskur med antibiotika på det. Som en bonus pallar inte magen antibiotikan, så nu har jag konstant halsbränna från helvetet i stället och måste stoppa i mig en massa Novaluzid. Rensningen och antibiotikan verkar dock hjälpa för smärtan dämpades direkt efter akutbesöket och var nästan helt borta dagen efter.

Men i förrgår gjorde jag en bra sak: Jag åkte in till mitt gamla jobb som jag varit tjänstledig från i långa perioder sedan januari 2010 och skrev på min uppsägning.

Då var det dags för bokbloggsjerka igen!

1. Skriv in adressen till ditt inlägg om ”jerkan” i Annikas kommentarsfält som du finner här.
2. Besök andra bloggare som anmält sig genom att klicka på deras ”jerka”-inlägg i kommentarsfältet. Hitta nya bloggar att följa, skaffa vänner och prata om böcker; tipsa om din favoritförfattare; ha kul!
3. Sprid informationen om ”jerkan” så att fler hittar den och kan dela med sig. Ju fler vi blir desto fler nya bokbloggar kommer vi att hitta under resans gång.
4. Besvara följande fråga i ditt inlägg: Nu står snart julen för dörren och då är frågan vad du önskar dig för bokliga saker i julklapp?

Lite lästid. Eller kanske till och med en riktigt rejäl läskoma. Det hade varit trevligt. Jag läste bara en bok i november, har två eller tre påbörjade böcker som ligger och dräller och har de senaste veckorna inte läst annat än vetenskapliga artiklar, enstaka kapitel i kursböcker som till exempel Statistikens grunder (Staffan Stukát) och Kvantitativa metoder (Eva Eggeby och Johan Söderberg) och en och annan korrekturläsning för jobbet. Och så önskar jag mig en EXPEDIT-hylla till, för den jag fick hem häromveckan är redan full, men det är nog bäst att vänta med den tills vi har uppgraderat oss till en större lägenhet.

Då var det dags för bokbloggsjerka igen!

1. Skriv in adressen till ditt inlägg om ”jerkan” i Annikas kommentarsfält som du finner här.
2. Besök andra bloggare som anmält sig genom att klicka på deras ”jerka”-inlägg i kommentarsfältet. Hitta nya bloggar att följa, skaffa vänner och prata om böcker; tipsa om din favoritförfattare; ha kul!
3. Sprid informationen om ”jerkan” så att fler hittar den och kan dela med sig. Ju fler vi blir desto fler nya bokbloggar kommer vi att hitta under resans gång.
4. Besvara följande fråga i ditt inlägg: Vad ska du ägna dig åt för bokliga aktiviteter under Halloween-helgen?

Bortsett från att jag äntligen har beställt min efterlängtade EXPEDIT-hylla så har jag inte ägnat mig åt något bokligt alls under helgen (som jag dessutom vägrar kalla för ”Halloween”). Jag har, på grund av tidsbrist och umgänge i (och med) verkligheten, inte läst alls! Detta är naturligtvis alldeles fruktansvärt, men det har liksom tagit tvärstopp och lässtunderna vill liksom inte infinna sig eftersom de har jagats bort av studier och jobb, varav en del är sådant som jag varit tvungen att ta igen efter semestern i Spanien. Nåväl, det är bara att jobba på så ger det sig av sig själv till slut.

I april gjorde det lilla bokförlaget Sekwa många bokbloggare, bibliofiler med flera mycket glada när de gav ut Drömbokhandeln av Laurence Cossé. Redan då hörde jag skvaller om ”en bok om en bibliotekarie” – kan man som blivande dito göra annat än att vänta, längta och tugga på mattfransarna? Och nu är den här! En medelålders landsortsbibliotekarie kommer till jobbet och hittar där en besökare som varit inlåst över natten. I en monolog som osar av cynism, bitterhet och frustration mot såväl samhället som biblioteksledningen och bibliotekets besökare, riktar hon sig mot denna övernattare och berättar om allsköns grubblerier som hon bär på: det hela är egentligen en lång föreläsning om klassifikationssystemet Dewey (i vilken hon även problematiserar systemets etnocentrism) och när hon vandrar genom systemets vindlingar gör hon här och var avstickare och flikar in sina funderingar kring allehanda ämnen, till exempel franska revolutionen och betydelsefulla fransmän som, enligt bibliotekarien, inte får det erkännande de förtjänar. Särskilt upprörd blir hon när klass 400 kommer på tal: Dewey har tio huvudklasser, där 400 (till 499) inrymmer språk och språkvetenskap. I den Universella decimalklassifikationen (UDK), som bygger på Dewey, har klass 400 helt försvunnit och i stället inlemmats i klass 800 – något som retar denna bibliotekarie något otroligt! Men allt är inte hopplöst, för här och där finns även gnistor av hopp och framför allt hyser bibliotekarien en stor kärlek till böcker – och till en viss besökare som hon beundrar på avstånd.

Även om jag är både trevligare och gladare än Sophie Divrys landsortsbibliotekarie så finns det glimtar av igenkänning här och där, eller så är det bara lätt att tänka sig hur det hade kunnat vara – eller är det rentav så att detta är ett porträtt av en bibliotekarie så som hon uppfattas av utomstående? Jag börjar hur som helst att sympatisera med hennes frustration, trots att jag kanske inte vill. Bakom cynismen skymtar humor och hon är dessutom smart, fyndig och spetsig. Med huvudet på skaft. Och ibland säger hon emot sig själv. En helt underbar liten kortroman som jag redan tipsat alla mina kurskamrater om!

Sophie Divry är journalist, bor i Lyon och är verksam som redaktionssekreterare på månadsmagasinet La Décroissance. Debutromanen Kod 400 var först avsedd att bli teater, men det blev en bok som så småningom sattes upp som en teaterpjäs ändå.

Då var det dags för bokbloggsjerka igen!

1. Skriv in adressen till ditt inlägg om ”jerkan” i Annikas kommentarsfält som du finner här.
2. Besök andra bloggare som anmält sig genom att klicka på deras ”jerka”-inlägg i kommentarsfältet. Hitta nya bloggar att följa, skaffa vänner och prata om böcker; tipsa om din favoritförfattare; ha kul!
3. Sprid informationen om ”jerkan” så att fler hittar den och kan dela med sig. Ju fler vi blir desto fler nya bokbloggar kommer vi att hitta under resans gång.
4. Besvara följande fråga i ditt inlägg: Finns det några berättartekniska detaljer som författarna använder sig av som du kan störa dig på? Var specifik och ge exempel om du kan!

Så här sen har jag aldrig varit. Jobb, sjuk hund (han är hemma igen och mår bra), datorkrångel och ungefär allt annat också på en gång (till exempel akut tandläkarbesök och lite ont i ryggen – ajaj!). Pust! Men jo, det finns massor av saker jag kan störa mig på. Mest stör jag mig nog på prat: detaljerade beskrivningar, ovidkommande detaljer, utsvävningar och så vidare. Författare, lita på din läsare! Långa kursiveringar är ingen höjdare heller – de är tunglästa och jag blir trött i ögonen. Dålig korrekturläsning – stavfel, språkfel och knepig eller rentav helt felaktig interpunktion – kan irritera mig något vansinnigt.

Då var det dags för bokbloggsjerka igen!

1. Skriv in adressen till ditt inlägg om ”jerkan” i Annikas kommentarsfält som du finner här.
2. Besök andra bloggare som anmält sig genom att klicka på deras ”jerka”-inlägg i kommentarsfältet. Hitta nya bloggar att följa, skaffa vänner och prata om böcker; tipsa om din favoritförfattare; ha kul!
3. Sprid informationen om ”jerkan” så att fler hittar den och kan dela med sig. Ju fler vi blir desto fler nya bokbloggar kommer vi att hitta under resans gång.
4. Besvara följande fråga i ditt inlägg: Läser du helst svenska böcker (eller böcker i svensk översättning) eller läser du gärna böcker på andra språk. Vilka i så fall?

Nu är jag sen igen. Jag har – jobbat. En sådan överraskning! En gång i tiden närde jag en (fix) idé om att jag bara skulle läsa engelskspråkiga författare på originalspråket (engelska är det enda språket jag kan utöver svenska), men av tidsmässiga och ekonomiska skäl var den inställningen inte särskilt hållbar. Sedan är jag även lite lat: det är enklare och bekvämare att läsa på svenska, så det blir mest svenska böcker och böcker översatta till svenska, men en och annan engelskspråkig bok brukar det ändå bli varje år och jag håller ännu hårt på att vissa författare ska läsas på engelska. Nu har vi bestämt oss för att lära oss tyska, så om det bara går vägen ser jag fram emot att läsa en och annan bok på tyska också – i bokhyllan väntar redan Anne Franks dagbok på tyska.

Detta klassiska Charlotte Brontë-citat har snurrat åtskilliga varv i bokbloggssfären. Själv gifte jag mig 2006 och började bokblogga 2010, så jag fick aldrig möjlighet att skriva ett blogginlägg med den rubriken – så jag gör det nu i stället: Reader, I married him! Idag har jag och herr Spetsig varit gifta i sex år! Enligt Nationalencyklopedin firar vi sockerbröllop – och det stämmer ju väl överens med vad jag har ätit idag: jordgubbstårta till frukost, hallonsmoothie till lunch, milkshake till middag och så lite lösgodis däremellan. Så osunt så man storknar! Jag lovar, dessa matvanor hör inte till vanligheterna – vilket nog styrks av det faktum att jag idag, med hjälp av en helkroppsspegel på jobbet, konstaterade att jag gått ner i vikt och nu har nått min målvikt. Inte för att jag vet vad jag väger, men det ser bra ut, så jag bedömer att vikten ligger kring 66 kg. (BMI: 21,3) vilket innebär en viktnedgång på ca. tio kilo. Detta har skett medelst sund kost och avsaknad av bil. Hurra för mig! Och oss!

Då var det dags för bokbloggsjerka igen!

1. Skriv in adressen till ditt inlägg om ”jerkan” i Annikas kommentarsfält som du finner här.
2. Besök andra bloggare som anmält sig genom att klicka på deras ”jerka”-inlägg i kommentarsfältet. Hitta nya bloggar att följa, skaffa vänner och prata om böcker; tipsa om din favoritförfattare; ha kul!
3. Sprid informationen om ”jerkan” så att fler hittar den och kan dela med sig. Ju fler vi blir desto fler nya bokbloggar kommer vi att hitta under resans gång.
4. Besvara följande fråga i ditt inlägg: Nämn en bok som står på din önskelista just nu.

Nu är jag sent ute igen – Annika har redan hunnit sammanfatta helgens jerka – men jag har verkligen haft fullt upp hela helgen med både jobb och plugg. En bok som hela tiden återkommer och som jag har sett fram emot i flera år är Utrotningens år 1939-1945 av Saul Friedländer, som är sista delen av två om judarnas situation i Nazityskland före och under andra världskriget. Jag har varit på väg att beställa den flera gånger, senast för några veckor sedan, men den är dyr och det skulle svida i plånboken. Del ett, Förföljelsens år 1933-1939, har jag sedan tidigare – den kom ut 1997, på svenska 1999. Del två kom ut 2007, men kom inte på svenska förrän förra året. Saul Friedländer är professor i historia vid University of California, Los Angeles (UCLA).

Igår kom jag hem från jobbet strax efter kl. 21 och dessförinnan hade jag varit i skolan i fem timmar (och så restid till skolan och jobbet på det), så jag var inte lite trött när jag gick och lade mig före midnatt (vilket jag sällan gör, särskilt inte på helgen). Ändå vaknade jag vid sextiden i morse och kunde verkligen inte somna om – jag som älskar sovmorgnar och aldrig skuttar glatt ur sängen.

Jag bäddade ned mig i soffan framför Nyhetsmorgon och roade mig med att skapa överskådliga listor över alla bokbloggsjerkor – jag har ju deltagit i samtliga sedan starten 2010 och det är många inlägg att bläddra igenom för att hitta enstaka jerkor som jag vill länka till. Liksom bokloggarna är jerkorna samlade årsvis: 2010, 2011 och 2012. Efter väl förrättat värv somnade jag i soffan. Skönt!

Det går trögt med läsningen. Jag läser Adonis av Jens Liljestrand men känslan vill inte riktigt infinna sig. Blä.