..:: Spetsig.se – en bokblogg ::..

Då var det dags för bokbloggsjerka igen!

1. Skriv in adressen till ditt inlägg om ”jerkan” i Annikas kommentarsfält som du finner här.
2. Besök andra bloggare som anmält sig genom att klicka på deras ”jerka”-inlägg i kommentarsfältet. Hitta nya bloggar att följa, skaffa vänner och prata om böcker; tipsa om din favoritförfattare; ha kul!
3. Sprid informationen om ”jerkan” så att fler hittar den och kan dela med sig. Ju fler vi blir desto fler nya bokbloggar kommer vi att hitta under resans gång.
4. Besvara följande fråga i ditt inlägg: Hur ser den ultimata lässtunden ut för dig?

Ja, en sådan kan jag ju bara drömma om just nu, men den ser ut så här: Allt är undanjobbat, jag har inga tider att passa och hemmet är i ordning. Överkastet på läsfåtöljen är nytvättat, kuddarna är uppfluffade och täcket är lagom varmt. Resten av familjen sover (gäller främst Rex), jobbar eller tittar på TV (gärna sport, jag är tämligen ointresserad men jag gillar det som bakgrundsljud). Det får gärna vara kväll, för läslampan lyser så mysigt, och så vill jag ha fötterna högt. Och gärna ett glas vin på det (vitt, Riesling). Kanske lite godis – men inget som kladdar. Och så läser jag såklart en bok som bara är så bra!

För ovanlighetens skull ska jag, för andra året i rad, inte jobba på julafton. Förra året var jag tjänstledig och idag är det tio dagar sedan jag sade upp mig från det jobbet (och övriga jobb har stängt över julen). I stället tänkte jag ligga på soffan och läsa. Och äta godis – för den varan har jag köpt hur mycket som helst av.

Just nu cirkulerar en enkät på nätet som bland annat ställer frågan om vad man gjorde för tio år sedan. Enligt O har lagt till några bokfrågor:

Igår kom den Potechi no Te (ポテチの手) jag beställde i fredags! Potechi no Te är japanska för ”potatischipshand” – och det är precis vad det är. En chipstång. Denna tingest, som ger ett lite plastigt intryck, är 18 cm. lång och den öppna nypan mäter 1,5 cm. mellan fingertopparna. Chipstången kräver inga batterier och är konstruerad med No Broken Clutch System (NBCS) som förhindrar att chipset smulas sönder av hårda nypor. Ett lätt tryck på knappen för samman fingrarna och för man knappen framåt rör sig fingrarna i sidled och skakar av chipssmulor, något som japanerna kallar för Finger Easy Cleaning System (FECS); detta system råder dock inte på ostbågarnas kladdiga smulor. Tången är även konstruerad så att nypan aldrig rör vid bordet – No Touch Table System (NTTS).

Jag har testat chipstången på ostbågar (för Monika!), chips och diverse smågodis: Lys Melk, skumsvampar, sura colanappar och skumbananer (i brist på sura bananer med jordgubbssmak). Resultatet blev som följer: Chipstången fungerar utmärkt med chips, ostbågar och skumbananer; tillfredsställande med sura colanappar och Lys Melk, samt med viss svårighet på skumsvampar. Vad gäller Lys Melk så var de svårast att få tag å när de är ensamma kvar i skålen och låter sig då inte plockas upp utan att man tippar skålen; när de ligger i större mängd eller blandade med annat smågodis är de lättare att få tag i. Potechi no Te fungerar utmärkt att använda under läsning!

Vilken genre eller författare gillar du bäst? Jag läser väldigt mycket faktion och inte lika mycket fiktion. Mina skönlitterära favoritförfattare är Sofi Oksanen, Maja Lundgren, Mike Gayle, Douglas Coupland, Khaled Hosseini … Jag ser mig själv som en mycket öppensinnad allätare.
Vilken genre eller författare är du nyfiken på? Ungdomslitteratur och skönlitteratur i största allmänhet då jag är lite dålig på att läsa sådant; Randa Abdel-Fattah, Saphia Azzeddine, Unity Dow, Katarina von Bredow och Ulf Lindström är författare jag är nyfiken på och som skriver om saker som jag gärna läser om.
Vad har du läst, men tänkt ”Aldrig mer!” om? Björn Ranelid, Sophie Kinsella och Niklas Rådström (fast jag funderar på att ompröva den sista).
Finns det någon författare som du samlar på? Har du allt? Fredrik Lindström (har allt), Maja Lundgren (har allt), Sofi Oksanen (har allt), Mike Gayle (saknar Men at Work), Douglas Coupland (saknar Player One och Highly Inappropriate Tales for Young People). Samlar säkert på mer, men inte som jag kan komma på nu.
Finns det någon lista publicerad, över vad du har läst genom åren? Ja, eller i varje fall vad jag läst under tiden jag bokbloggat: 2010 och 2011. Här och var i mina svar på bokbloggsjerkorna nämner jag sådant jag läst innan jag började blogga.
Annat litterärt, värt att veta …? Jag är utbildad till förlagsredaktör, jobbar med barnböcker, ska bli bibliotekarie och är jätteintresserad av andra världskriget (främst Förintelsen) och genusfrågor. Jag titulerar mig lite olika beroende på vem som frågar och vilket sammanhang jag befinner mig i: student, kulturvetare, förlagsassistent eller ”blivande bibliotekarie”.
Vad äter du för godis? Surt och syrligt godis med jordgubbs- eller colasmak, choklad.
Naturgodis – ätbart eller inte …? Jag gillar chilinötter men är i övrigt skeptisk.
Dricker du te eller kaffe? Favoriter? Odrickbart? Dricker både kaffe (favorit: Zoégas Hazienda + socker och mjölk) och te (favorit: Kobbs Himlagott + socker). Gillar även citronte, men inte kamomillte.
Hobby? Böcker!
Favoritfilm? Trainspotting, I Love You Man, Full Monty, Speer und Er, Zwartboek, Priest, The Pianist, The Reader.
Favoritmusik? Jag lyssnar på det mesta, gärna klassiskt, men på senare tid har det blivit mycket Infected Mushroom.
Stjärntecken? Favoritfärg? Vattuman. Lila.
Samlar du på något? Böcker?

Någon har googlat ”västgötaspets matvanor” och hamnat hos mig, sannolikt utan att hitta något av värde, så jag får väl skriva något; kanske finns det någon där ute som har en västgötaspets som är lika egensinnig som Rex. Min uppfattning om västgötaspetsar, som baseras på västgötaspetsar jag träffat och västgötaspetsägare jag pratat med, är att de är matglada små hundar. De äter allt och gör det med god aptit (makens hund, en tik vid namn Lisa, stal mat från barn). Om så är fallet så utgör min hund undantaget; maken till kräsen hund får man leta efter. Han är nyfiken på allt som husse och matte äter och får våra matrester ibland för att han ska hålla vikten, dock ratar han bröd (om det inte är ost på) och sylt (för sött) och mat med lök får han naturligtvis inte äta alls, om det inte är en liten, liten smakbit bara. Hans huvudsakliga kost består av torrfoder och vi gick igenom större delen av det som marknaden hade att erbjuda innan vi hittade en sort som han faktiskt åt av och dessutom accepterade under en längre period: Magnussons Meat & Biscuit Adult. Det tog bara två år eller så … Vi köper i säckar om 15 kg. och än visar han inga tecken på att tröttna. Ett tag fick han Priima färskfoder och det gick väl ned, men det var desto otrevligare för husse och matte att handskas med (sölar och luktar illa). Dyrt var det också (inte för att pengarna spelar någon roll, men ändå).

Vidare tog det oss några år att förstå att Rex är en matperiodare: i perioder äter han massor, för att sedan knappt äta något alls på ett tag. Helt normalt för honom, men mindre bra för hans vikt. Som tur är så är ju husses och mattes mat alltid oemotståndlig, så lite mat får vi i honom ändå, men vi märker ändå hur mycket mer han äter under ätperioderna. Helst äter han på natten, när husse och matte sover och han kan äta helt ostört. Ritualen som han vill ha är som följer: sista kvällspromenaden vid 21.30 (han säger ifrån själv) och därefter ska maten flyttas ut från sovrummet så att han kommer åt den (om så inte görs blir han väldigt påstridig). Det är inte alltid han äter, men han vill leka lite med maten och fylla på sina matgömmor som han har här och var i lägenheten (och som tömts när vi dammsugar; jag misstänker att det driver på hans samlarbeteende ytterligare). Sedan sover han gärna i soffan en stund och när vi går och lägger oss så tar vi med oss maten, för han äter på riktigt så snart vi har somnat. Är han då inne i en ätperiod så händer det att man blir väckt mitt i natten av hans ätande, för då äter han mycket, flera gånger under natten och han låter som en stenkross.

Rex visar heller inget intresse för hundkex, hundchoklad eller annat hundgodis, vilket gör honom svårbelönad. Det enda ätbara som fungerar som muta och belöning är Pedigree Dentastix (för en sådan gör han nästan vad som helst). Vi har helt enkelt fått hitta egna sätt att belöna Rex på och använder ofta hans vallegenskaper i belöningssyfte. Andra belöningsmetoder som kan fungera för en kräsen västgötaspets är kamp och gos.

Jag gillar inte jul. I morgon ska jag jobba på förmiddagen (för tredje året i rad) och sedan ska jag bara ligga i soffan och äta lussekatter, risalamande och godis (vanligt lösgodis utan jultema). Vi har varken julpynt eller julklappar och det är faktiskt skönt!

Rex ratar allt godis och är överhuvudtaget svår att motivera och belöna med ätbara saker, men han gör vad som helst för en tuggpinne!