JPod – Douglas Coupland
JPod är ett kontor (eller kanske snarare en s.k. cubicle) på ett datorspelsföretag och den heter så därför att alla som sitter där har efternamn som börjar på J. Här hamnar Kaitlin som i början desperat försöker ta sig ur JPod, men utan framgång. Hon är fast. Bokens huvudkaraktär heter dock Ethan Jarlewski och boken handlar om hur han jobbar mycket (eller i varje fall ger sken av att göra så) i ett försök att slippa spendera så mycket tid med sin dysfunktionella familj som har en tendens att trassla in honom i allehanda struliga situationer. Hans jobb, å andra sidan, strular också en hel del. När vi lär känna människorna i JPod är de mitt uppe i ett nytt datorspel, som de helt plötsligt måste ändra på för att deras chef vill vinna en vårdnadstvist. Denne chef försvinner sedan och när hans ersättare kommer måste de ändra på spelet igen. I protest mot att de aldrig kan bli färdiga eftersom spelet ändras hela tiden, skapar medlemmarna i JPod en hemlig bonusbana med en galen Ronald McDonald. Visst låter det helt underbart? Boken är egentligen skittråkig men ändå underhållande och svår att lägga ifrån sig, men jag tror att man som läsare måste ha en viss insikt i livet som datornörd för att få ut något av berättelsen. Douglas Coupland har dessutom skrivit in sig själv som en karaktär, vilket känns jättefånigt, men på sidan 343 knyter han ihop påsen och man fattar vitsen. Men det är ändå fånigt. Men Douglas är förlåten, för han är ändå Douglas Coupland, liksom.
2011-10-02 kl. 21:20
[...] i min bokhylla är på 512 sidor. Sedan dess har det blivit några till: Förra året läste jag JPod (Douglas Coupland) och Myggor och tigrar (Maja Lundgren) som båda är mer än 500 sidor långa. I [...]
2012-07-15 kl. 21:06
[...] alla böcker jag läser – och så har jag också gjort, sedan jag, under läsningen av JPod (Douglas Coupland), kom på idén att använda min då vaga och halvt avsomnade blogg till att [...]